Eller de där idiotiska valet, inse misstaget man gjort och försöker göra allt för få det ogjort.

hur varje andetag helt plötsligt känns lättare och verkligare

hur känslan att kasta sig ut för ett stup och hoppas på att man flyger

hur man kan blitta sin själ för någon och känna en våg av tillit

hur man i dom mörkaste stunder finner väggen av kraft och mod som man aldrig tidigare haft

hur omgivningen förändras och färgläggs, helt ny värld skapas

hur tid & rum inte längre har någon betydelse, bara man får känna närhet

hur hjärtat stannar när fingertopparna snuddar min hud

hur en regnig, iskall vargavinter kan kännas varm och lycklig

Orden spelar ingen roll. Förklaringarna räcker inte.

eller vänskap? när man kan kolla på varandra och båda förstår EXAKT vad man menar, båda brister ut i gapskratt..

man ställer upp oavsett om det gäller ens kille, om man ska behöva gå upp klockan 4 på natten, att man alltid håller ihop..
dom vänskaperna är sällsynta men sjukt starka! evigt tacksam för man har sån vänskap